Arkiv för mars, 2006

Jag hatar sommartid!! Konstigt nog verkar jag glömma det varenda år för det kom som en överraskning i år igen. Jag vaknar ju knappt på hela dagen!! Som jag skrivit om tidigare så är jag en morgontrött individ. Så vad min kropp upplever just nu är att jag går upp en timme för tidigt så jag är helt färdig när jag stiger upp. Och sedan lever den vidare i den tron. Istället för att vakna till liv vid halvnio-nio som den brukar göra så vaknar den kring halvtio-tio. Om jag har tur. För det händer också att den är så sur för att jag går upp en timme tidigare varje morgon att den inte vill vakna överhuvudtaget. Och eftersom jag inte minns att det förmodligen är så här vartenda år så kommer jag inte heller ihåg hur lång tid det tar för kroppen att vänja sig vid sommartiden!
Dubbelbläh!

Jag hatar sommartid! Jag begriper mig inte på den heller. Ljuset behövs den inte för. När det väl börjat ljusna går det så fort ändå och man är så nöjd ändå. Sedan på hösten när man behöver ljuset som mest då kortar de ner dagen istället???
Äh vet inte om det är någon som helst sammanhang i den här texten, men tänk då på att jag är under påverkan av sommartiden!

Sambon läste en artikel i DN som han uppmärksammade mig på. ”Sverige har världens mest avvikande folk”. Integrationsverket har tydligen gjort en undersökning och har då kommit fram till att svenskarnas åsikter ligger längst bort från de genomsnittliga värderingarna i världen.
 
"Den starka uppslutningen till frihetsvärden, med positiv syn på öppenhet och tolerans, tillit och respekt för andra människor, och ett aktivt civilsamhälle."
 ?? Positiv syn på öppenhet och tolerans kanske, men att det skulle vara så har jag då aldrig märkt.
Tillit och respekt? Var har de hittat den?

"Svenskarna avvisar starka ledare, att samla makt hos experter eller Försvarsmakten, och är övertygade om att det demokratiska styrelseskicket är bästa tänkbara system även med sina fel och brister "
Vilket folk är det som om och om igen väljer om sossarna och just nu Göran Persson? Har vi någonsin i modern tid haft en statsminister som pekar lika mycket med hela handen

"I Sverige anger fem procent att de regelbundet går till en religiös församlingssal som en kyrka eller moské, i länder som USA och Polen anger hälften att de gör det."
 Nog sant i och för sig. Mindre och mindre religiösa tror jag att vi blir

Och lite annat

Det jag känner när jag läser den här artikeln är att det borde funnits någon fråga om självinsikt också.

 
Idag gjorde sambon och jag en snabbvisit i Göteborg. Vi och ungefär hela södra Sveriges befolkning. Åtminstone kändes det så. I vart fall när vi kom in i Nordstan. Hu! Orsakerna till detta berodde förmodligen på tre saker:

• det är lördag
• det är lönedag
• det var helt fantastiskt fint väder!

Själv var jag ute efter långbyxor. Jag ville ha något lite vårlikt och hade bestäm att jag ville inte ha byxor i följande färger;

• beige (TRÅÅÅÅKIGT)
• brunt (vintrigt)
• kakigrönt - eller mullvad som jag förstått att det heter på vissa ställen (hur många år har de kört den här färgen nu? Och hur tråkig ÄR den??)
• svart (dels har jag svarta och dels är det vintrigt)

Jag hade tänkt att det skulle vara ganska lätt men vilka färger fanns det i affärerna på långbyxor??? Jodå, beige, bruna, svarta och gröna. Fy vad trist!! Det slutade med att jag köpte mig ett par jeans och en top i bl.a. orange.

Var har färgerna tagit vägen? Skall inte de komma fram på våren?

10 små bröd
Jag älskar att åka till London. Förr om åren när jag var där brukade jag gå till Cranks - som då var en en kedja av vegetariska restauranger. Sist jag var på Cranks fanns det bara en restaurang kvar - vet inte om den heller finns kvar längre. De brukade i alla fall ha supergoda grahamsmackor fyllda med keso och örter. Har haft det här receptet i massor av år men inte använt det förrän nu, då jag blev påmind om Cranks av en annan bloggare.
De blev väldigt goda och kändes skönt med bara en jäsning. De ser lite mesiga ut på bilden, men det är de inte!
 

Ingredienser

25 g jäst
3 1/2 dl fingervarmt vatten (ca 37 grader)
1 tsk socker - helst farin
1 tsk salt
5 dl grahamsmjöl
2-2 1/2 dl vetemjöl

Gör så här

1. Smula sönder jästen i en bunke. Häll på det ljumma vattnet plus socker och salt och rör om tills jästen lösts.
2. Tillsätt sen först grahamsmjölet, sen vetemjölet - rör om lite emellan. Degen är nu färdig att arbetas tills den blir seg och smidig. Går utmärkt med degkrok eller i köksmaskin, men är inte alls svår att klara med bara händerna.
3. Degen delas i två lika delar som var och en formas till en rulle.Skär sen varje rulle i 5 lika stora bitar precis som de är och placera dem på väl smord plåt.
4. Platta till varje bit lite lätt med knytnäven och strö på en aning grahamsmjöl. Låt degbitarna jäsa på dragfritt ställe ca 30 minuter.
5. Sätt under tiden ugnen på 200 grader.
6. grädda brödet på mellanfals i ca 20 minuter. Pensla gärna de nygräddade bröden med lite kallt vatten medan de ännu är riktigt varma. Men OBS! varsamt så att grahamsmjölet inte försvinner.

2 bröd

Eller som det heter i boken "Nästan oslagbart rostbröd". Och boken är återgen "Kärlek, oliver och timjan". Och de har rätt. Det här brödet blir supergott att rosta. Solrosfröna i brödet blir lite nötaktiga och hela brödet har lite substans.

Ingredienser
Första dagen

1 msk brödkummin
1 msk salt
3 dl råg- eller vetekross
2 dl havrekli
1-2 dl solrosfrö
5 dl kokhett vatten
Andra dagen
17 dl vetemjöl
1 påse torrjäst
5 dl kokhett vatten
1 msk honung

Gör så här

Första dagen

Mät upp alla torra ingredienser i en bunke. Slå över kokhett vatten och rör om. Täck bunken och låt den stå i rumsvärme till nästa dag.

Andra dagen

Ta två raka, stora brödformar (à 2 liter) och smörj med lite mjukt smör. Klipp till bakpapper så att bitarna passar i botten av formarna.
Lägg i bakpapperet.

Blanda ungefär hälften av vetemjölet med torrjästen. Rör ner detta i bunken från gårdagen. Slå över kokhett vatten, klicka i honung och rör om. Häll i resten av mjölet och arbeta med en trägaffel ihop allt till en lös deg. Häll mot slutet ut det hela på mjölat bakbord och arbeta ihop degen med lätta tag och mjölade händer. Försök att inte ta mer mjöl än absolut nödvändigt. Den här degen är ganska kladdig, men det får man finna sig i eftersom brödet blir så gott. Dela degen i 2 delar och forma raka limpor som läggs i bakformarna.

Låt jäsa 1 timme.

Grädda i 200° ugnsvärme ca 50 minuter. Tippa så bröden i formarna och grädda dem utan formar och liggande upp och ner i ytterligare 10 minuter. Låt sedan de nybakade limporna svalna under en handduk, det är viktigt i det här fallet.

30-35 bullar
Av någon orsak har vi handlat hem en massa valnötter. Funderade på att använda dem till något så jag började söka på nätet efter recept på valnötsbröd/bullar. Hittade ett par olika som jag kombinerade och la till lite extra dessutom. De blev riktigt goda!
  

Ingredienser
7 dl vatten
75 g jäst
1 dl rågkross
7 dl grovt rågmjöl
9-10 dl vetemjöl special
2 msk surdeg
150 gr valnötter
1 msk salt
1 msk honung

Gör så här
Hacka valnötterna i mindre bitar. Ett enkelt sätt att göra det på är att lägga valnötskärnorna i en plastpåse och sedan helt enkelt kavla nötterna.

Smula ner jästen i en bunke.

Värm vattnet till 37 grader och häll det över jästen. När jästen löst sig häller du på honung, matolja och salt.

Häll i valnötterna, rågkrosset, rågmjölet och sist vetemjölet.

Blanda väl och bearbeta degen. Låt degen jäsa i 60 minuter.

Sätt ugnen på 225 grader.
Dela degen i två delar rulla ut den i längder och skär lagom stora bullar. Rulla bullarna och lägg bullarna på en bakplåt och låt dem jäsa i ca 25 minuter.

Bakas i ugnen ca 15 minuter.

Jag har svårt för snobbar.Och har oerhört svårt för att inte kläcka ur mig dumheter i närheten av dem. Bara för att jag känner för det liksom.

Häromveckan var jag på kurs. Vid en av luncherna började min ena bordsgranne diskutera choklad och sitt intresse för choklad. Och så långt var det bara trevligt. Fortsättningen gick emellertid över i snobbism. Snart konstaterades nämligen att den enda riktiga chokladen var väldigt mörk choklad. På ett ganska tydligt sätt markerades också att den som INTE gillade mörk choklad borde se till att lära upp sina smaklökar med en gång. Efter ett tags orerande började han dessutom komma in på specialchoklad. Och förklarade att man dessutom kunde smaka markant skillnad på huruvida chokladen kom från Ecuador, Madagaskar eller Kuba och att man kunde köpa väldigt fina praliner med dessa olika kakaosorter i Östermalmshallen. Därefter satte han igång och förklara de stora skillnaderna mellan kakaosorterna.

Efter en stund kunde inte Asta hålla tyst:
"Själv är jag väldigt förtjust i Marabou mjölkchoklad." (Asta fick dessutom plötsligt väldigt mycket medhåll från andra vid bordet)
En replik som ledde till en väldigt nedvärderande blick från chokladsnobben. Vilket betyder SEGER för Asta!

Jag kan bara inte låta bli! Jag tycker det är jättekul med folk som har specialintressen och som kan berätta mycket om saker som jag själv kanske inte tänkt så mycket på. Men jag avskyr när människor skall börja predika för mig om den enda rätta vägen. Som dessutom alltid är detsamma som deras väg av någon underlig anledning.

Samtidigt är jag fullt medveten om att som en artig och väluppfostrad medborgare bör jag inte uppföra mig på det viset. Men jag kanske inte är SÅ artig och SÅ väluppfostrad då. Bara så artig och väluppfostrad som jag vill vara. Ibland.

Jag bara undrar varför folk när de pratar om Carola alltid säger något i stil med "Hon har ju en fantastisk sångröst, men...". På vilket sätt har hon en fantastiskt sångröst? Alltså i förhållande till andra sångerskor? Är det för att hon i någon melodifestival sjöng höga C eller nåt? Eller säger folk så bara för att de skall kunna säga något elakt eller nedsättande efteråt? Och om man först säger att hon är bra så är det OK att säga att hon är dålig sen? Fattar faktiskt inte. För mig är Carola en medelmåttig artist med urtrista låtar. Och det säger jag utan att försöka göra det trevligare genom att först säga att hon har en sådan fantastisk sångröst.

Alltså det verkar ju som att man måste skriva något i sin blogg om Carola just nu så jag tänkte att det är väl lika bra att följa trenden och skriva ut min lilla åsikt.

Det är underligt det här med morgontrötthet. I det här landet är det fult att vara morgontrött. Och i princip alla morgonpigga individer är oerhört fördomsfulla när det gäller de morgontrötta. ”Stig upp en timme tidigare bara så ordnar det sig”. De VILL INTE förstå problemet.
 

Jag är en morgontrött individ. Det innebär inte att jag har svårt att gå upp på morgonen. Jag kan gå upp klockan fem om det är så. Inga problem. När klockan ringer går jag upp. Det som inte fungerar däremot är huvudet. Mitt huvud kommer inte igång förrän framåt niotiden. Och det har ingen som helst betydelse när jag stiger upp. Varför har morgonpigga så svårt att förstå det? Hos oss finns det en hel del morgonpigga personer och när det är svårt med mötestider vill de boka tider tidigt på morgonen. Vilket jag brukar säga nej till eftersom min åsikt är att skall vi ha ett viktigt möte så vill jag kunna vara med, även psykiskt, på mötet. Detta tar de morgonpigga alltid som att jag inte vill stiga upp tidigare en morgon.

Ibland brukar jag kontra och säga att jag kan inte på morgonen, men jag kan ta det fem eller sex på kvällen. Det konstiga är att då är det plötsligt helt OK för dem att säga att ”det orkar jag inte”. Det är också OK för morgonpigga att tacka nej till kvällsevenemang för att de är så trötta på kvällen. Jag förstår faktiskt inte logiken. Om vi satt ett gäng en kväll och någon säger ”nu måste jag gå hem för jag är trött” skulle jag aldrig få för mig att säga ”vadå? Det är bara att sitta upp ett par timmar till så piggnar du snart till!” Om jag kan förstå de morgonpiggas problem att hålla sig vakna på kvällen varför kan de inte förstå mitt problem att inte fungera på morgonen? Och hela tiden se det som att jag inte VILL fungera på morgonen.

Vad är det egentligen för fel på morgonpigga människor???