Arkiv för april, 2005

Vilken trevlig helg jag har haft. Tillsammans med fyra andra damer har jag tillbringat hela helgen instängd i en verkstad och inte ångrat ett dugg att jag inte var ute i vackra solen. Vad är det då som har fått oss så fokuserade? Jo silversmide. Vi har varit på en helgkurs i silversmide. Fredag till söndag. Fredag träffas man en och en halv timme och planerar och kommer fram till vad man skall göra. Sedan går man på kurs både lördag och söndag från klockan nio till klockan fem. Och då man är så inne i det man gör så vill man i princip inte ha några raster. Tiden gick så fruktansvärt fort. Och alla var så inspirerade och tyckte det var jättekul!

Själv lärde jag mig att löda. Jag har inte gjort det förut så jag tänkte att jag skulle hitta på något som skulle leda till att jag kunde löda mycket. Så jag har gjort en lång länk med oregelbunda ringar som går att dela på. Den kan vara ett armband och ett kortare halsband. Eller ett armband och ett lite längre halsband. Eller ett enda långt halsband som jag kan ha två varv om halsen. Det är inte riktigt klart ännu så jag lägger inte ut någon bild ännu. Det blir klart under  veckans kvällskurs (bara två gånger kvar!!), sedan skall jag lägga ut det. Jag lovar. Mycket silver har jag i alla fall förbrukat! Och haft väldigt kul. Och lött massor!!

 Vad HÄNDER egentligen med folk när de kommer till affärer? Det verkar som att det är någon kraft som tar över dem. Ofta börjar det redan på parkeringsplatsen. Någonstans strax utanför affären brukar de flesta komma på att de faktiskt har stora problem med att gå. Alltså gäller det att hitta en parkeringsplats precis utanför ingången. Så istället för att ta en av de trehunda lediga platser som ligger 50-75 meter bort kör de runt och runt P-platserna precis utanför dörren och hoppas på att någon av de bilar som redan ockuperat platserna plötsligt skall försvinna i intet. Och SKULLE någon bil förbereda sig för att faktiskt lämna någon av de där platserna så flockas det plötsligt ett antal bilar just vid den platsen för att se vem som lyckats hamna rätt och kan få platsen först. Och sedan blir det någon som svär som en galning eftersom den som kör ut backar rakt mot den bilen och på så vis stoppar just den bilen från att få platsen. TROTS att det faktiskt var den bilen som hade mest rätt till den platsen. Nåväl, till sist får de en parkeringsplats. Då kommer vi till nästa sak. Kundvagnen. Vissa människor blir fullkomligt hänsynslösa när de har en kundvagn framför sig. Exempel på detta:

• Du står utan vagn någonstans i affären. Detta innebär att du är fritt byte och person med kundvagn kan köra på dig bakifrån utan att ens be dig att flytta på dig. Har du ingen vagn i din närhet är du ofarlig och så värdelös att det inte ens finns någon anledning att kanske säga ”ursäkta, kan du släppa fram mig?”. Fast i vissa fall hjälper det inte ens att ha en vagn. Inte om personen med attityden ”jag och min kundvagn har förkörsrätt ÖVERALLT” kommer gåendes. Den personen kör på allting som råkar finnas där den har tänkt gå. Utan att be om ursäkt ens om de kör på en vagn så att n ågonting i den går sönder.
• Har man en kundvagn verkar man ha rätt ha ockupera plats var som helst. T.ex. skall du köpa creme fraîche men vet inte vilken sort. Vad gör du då? Jo, du ställer helt enkelt kundvagnen framför kyldisken och så ställer du dig själv bredvid och funderar en stund. Det innebär visserligen att ingen annan kommer åt att ta mjölk eller fil eller ens creme fraîche, men det är ju inte ditt problem. Du har en kundvagn och har man en kundvagn ställer man den var man vill, det gäller bara att vara först.
• Du träffar bästa kompisen i affären. Istället för att ta era kundvagnar och ställa er så att folk kan komma fram, ställer ni er och snackar mitt i gången med era kundvagnar. Någonstans i ögonvrån ser ni att folk har problem att komma fram, men det är inte ert problem, ni stod faktiskt där först.

Sedan kommer man till kassan. Där finns det alltid en risk att bli överkörd för att någon råkar se en kassa som öppnar till höger och snabbast vägen är ju rakt fram. ÄVEN om någon står i vägen. Ser man en kort kö eller nyöppnad kassa är alla medel tillåtna, det fattar väl alla! Jag kan ju vinna flera minuter på det! Det är också roligt att se hur olika par agerar vid kassan. Det rediga paret gör så att den ena packar upp varorna samtidigt som den andre går till andra änden av kassan och packar ner sakerna samtidigt. De som måste göra allting tillsammans packar upp vagnen tillsammans, betalar tillsammans och står sedan och trängs och packar ner sakerna tillsammans. Sedan har vi paren där den ene av dem egentligen inte vill vara i affären. Den personen gör ingenting. Tjejen (för ja- det är oftast tjejen/kvinnan och det verkar inte ha med ålder att göra) packar upp allting ur vagnen, betalar och stressar sedan ner och packar ner allting. Killen/mannen står med händerna i fickorna bredvid hela tiden. Ibland står han så nära tjejen att han står i vägen för den som packar bredvid, men det bryr han sig inte om, han vill ju inte vara i affären överhuvudtaget. Ibland vid kassan råkar man ut för kompisparet. Kompisparet verkligen avskyr jag. Kompisparet står efter varandra i kassan och har oftast varsin full kundvagn. Och de pratar hela tiden! Vilket gör att allting tar mycket längre tid. Men det är inte det värsta. För när båda har fått sina varor igenom kassan och börjat packa så tycker det att NU kan man ta det lugnt. Så de packar ner en sak – pratar lite – packar ner nästa sak – pratar lite. Vilket innebär att alla andra som kommer igenom kassan knappt får stå vid sidan av kassan och slita tag i sina varor innan de åker in i kompisparets varor. SKULLE kompisparet överhuvudtaget reagera på att det kommer nya varor och nya kunder är det bara med en irriterad blick som säger: ”ser ni inte att jag står här med mina varor!?! Håll er undan!” Som om nu det skulle vara så lätt eftersom kassörskan inte pausar bara för att ge kompisparet tid att prata klart. Det där kompisparet förresten, det är de som alltid simmar i bredd och pratar i simhallarna också!!! Sedan kommer man till sist ut från affären. Då brukar parkeringsplatsnojan köra igång igen. Jag tycker det är fantastiskt att det inte sker fler olyckor än det gör på parkeringsplatser utanför affärer. Förmodligen är det som så att alla är medvetna om hur det är så de är fullt beredda på att kasta sig åt sidan. För på parkeringsplatser utanför affärer gäller inte vanliga trafikregler. Bil som backar ut har förkörsrätt (tycker de själva alltså) och denna förkörsrätt gäller både mot bilar och mot fotgängare. ”Jag har handlat klart, flytta er så att jag kommer fram!” Att ha handlat klart ger liksom vissa rättigheter på parkeringsplatsen. De som lämnar en parkeringsplats nära dörren brukar kolla in när flest bilar är i närheten och backar ut då. Fast först har de också sett vem de kan reta mest så att de vet åt vilket håll de skall backa ut. Helst stoppar man ju någon som har en finare bil från att få ens parkeringsplats. Oj – det finns MYCKET mer att diskutera om folk i affärer, kanske gör jag det en annan dag.

Jag må vara lite trög, men inte förrän idag så slog det mig stenhårt att det är ljust ganska länge på kvällen. Jag har märkt det förut, men inte känt det eller vad man skall säga. Men idag så kände jag det. Åkte ett litet varv till ICA Maxi och köpte lite blomjord m.m. vid åttatiden. Och det var så vackert ljus ute! Helt underbart! Så nu har även jag fattat - verkligen fattat - att vi går mot ljusare tider. Det tar lite längre tid för vissa.

På många ställen kunde vi verkligen se att solen påverkat. Det var massor av tussilago överallt. Jag tror knappt att jag har sett så många tussilago på en gång som jag sett idag. Det borde väl tyda på att platsen vi var på var extra bra för tussilagos. Men visst lyser de härligt gul och man blev så glad av att se dem där.

Herr eller fru Humla verkar inte heller alltför ledsen vare sig över solen eller över alla tussilagos. Humlan var så koncentrerad på sitt arbete att den brydde sig inte ett dugg om att vi smög närmare och tog en närbild av den.

På något sätt verkar det ganska sorglöst och härligt att vara humla. Som jag läste någon gång: "enligt alla vetenskapliga beräkningar så är humlans vingar för små för att den skall kunna flyga med en så stor kropp. Men det bryr sig inte humlan om." Eller något åt det hållet. Man skall alltså inte lyssna på vad alla andra säger utan tro på sig själv. Och vem vet, då kanske man kan göra det omöjliga möjligt.

Så småningom kom vi upp i bokskogen. Även om jag visste att den inte skulle vara grön, det är alldeles för tidigt, så hoppades jag ändå att den skulle ha börjat grönska. En bokskog om våren är något av det vackraste som finns. Men även om inte bladen börjat bli gröna så fick jag en "grön" känsla av skogen ändå. Jag tycker till och med jag fick in känslan i den här bilden, men det kan vara ett önsketänkande. Men så här fint var det i alla fall.

Vitsippor fanns det i massor. Först var jag lite orolig för först så såg vi bara vitsippeblad och outvecklade knoppar, men så kom vi över en backe och sedan bara fanns de där överallt. Jag tog flera bilder, men inte en enda blev bra. Men kanske man kan uppfatta dem ändå? I vart fall ser man den fantastiska grönskan. Det var så vackert att det nästan gjorde ont i en.

För att ni skall tro på att det faktiskt ÄR vitsippor som står i backen visar jag upp en liten närbild också. De är så vackra. Och bara massor av gröna blad. Jag vet egentligen inte vilket som är finast. Blåsippan som har nästan inga blad, men som lyser i vilken smuts som helst, eller vitsippan som både är grön och lyser. Eller så går de helt enkelt inte att jämföra.

På vissa ställen kunde man dock se lite grönt skymta fram även på träden. Den här bilden togs trist nog på ett liggande träd. Det fanns många träd som även här var offer för stormen. Kanske ser ni i bakgrunden hur skövlat det är.

Här är väl ett annat typiskt vårtecken. "Sov du lilla vide ung", men inte längre. Den här viden var egentligen ganska liten. Vi gick förbi andra videbuskar där de var helt utblommade. Måste finnas en hel del pollen i luften.

Avslutningsvis en bild bara för att visa vilka starka färger det kan vara en vacker, solig dag om våren. Trots att inte träden slagit ut.

Glad vår!

Oj vad vi varit duktiga nu, sambon och jag. Igår städade vi större delen av lägenheten. Allting utom köket och hobbyrummet fixades igår. Vi hade tänkt städa allt idag lördag, men konstaterade att det vore ganska skönt att slippa göra så himla mycket på lördagen.

Något som vi sparade till idag var våra fönster. Och de var VÄLDIGT smutsiga - något som kanske framgår av bilden nedan Och det är väl så att man nästan skäms att säga det, men de fönster som vätter in mot gården har nog inte tvättats på närmare två år. Vilket jag förmodar inte är svårt att tro på när man ser bilden.

Men nu har vi alltså använt våra gemensamma krafter och putsat ALLA våra fönster. Och OJ vad de blev rena!

Detta är alltså samma fönster som det ovanför, men med rena fönster. Observera att till och med himlen blev blå när fönsterna blev rena. Nu är det inte så illa att fönsterna var så smutsiga från början att man inte kunde se att det var blå himmel, men kanske solen kände att NU var det lönt att skina lite även på våra fönster för nu kunde ljuset komma in.

Och nu är även köket fixat. Hobbyrummet är halvfixat, men det brukar inte komma längre. Det är rörans hemort. Men det känns så skönt att få det här gjort. Nu kan vi ge oss ut på långpromenad imorgon och veta att vi kommer hem till ett rent hem!

Nöjd!

Hemma hos oss gillar vi örtkryddor och vi äter mycket av det. Och varje vår planterar jag fröer med flera olika sorters örtkryddor i mitt lilla miniväxthus.

Och så även i år. Här ser ni resultatet så som det ser ut idag. Inte mycket att titta på, men är alltså min örtagård. I den finns det Salladslök, Gräslök, Rosmarin, Persilja, Dill, Timjan och Basilika. Nu kom jag på att där borde ha funnits Oregano också. Får kanske komplettera med detta.

I vart fall. Varje år sår jag som sagt en massa fröer. Tanken är att de skall växa till lagom stora plantor och sedan skall jag flytta över dem till min självvattnande "balkonglåda". Egentligen borde där inte vara några citationstecken om ordet balkonglåda för det ÄR en balkonglåda. Det är bara det att den hamnar inte på någon balkong (eftersom vi inte har någon) utan får stå i fönstret. Varje år gör jag också detta. Alltså flyttar mina små plantor till min fina balkonglåda. Om det blir några plantor. Ofta brukar jag ta död på flera av dem innan de kommit så långt.

Nästa steg är då att de skall växa till sig i min balkonglåda. Och det är här problemen brukar dyka upp. De växer uruselt dåligt. Vare sig de har bra jord eller inte. Jag brukar ta hand om dem noga, duscha dem med grönsåpa mot flugorna och till och med prata med dem lite ibland. Men de brukar ändå inte växa. Till sist brukar det bli som så att jag köper mig några krukor med färdiga örtkryddor i affären och planterar dem i min balkonglåda istället. Och det brukar fungera alldeles utmärkt. Men när nästa vår kommer är jag där och planterar igen. Det KAN ju kanske fungera just i år. Eller hur?

Så nu är vårsådden klar.

Dagens funderingar m.m.

Väcks av en skrällande klockradio 05.40 vilket för mig är mitt i natten. Kanske därför jag senare under dagen märker att jag har blåa strumpor till de svarta byxorna och inte svarta strumpor som jag trodde i morse. Märk dessutom att det är strumpor i två olika blåa nyanser. Ljusare på vänster fot och mörkare på höger.

På vägen till stationen ser jag en pizzakartong och en påse med en vinflaska som ligger i kanten av gatan. Tänker först lite ilsket att folk är lata, bara slänger saker hur som helst. När jag tittar lite närmare ser jag att vinflaskan är full och oöppnad och att hela pizzan ligger i kartongen. Då kan jag inte låta bli att fundera över vad som kan ligga bakom det. En olycka? Kärlekstrubbel? Det kommer jag aldrig att få veta.

På tåget slås jag återigen av SJ's fantastiska sätt att placera resenärer. Jag åkte 1:a klass och vi är väldigt få personer i vagnen. Något vi dessutom är hela vägen till Stockholm. Ändå envisas SJ med att tränga ihop människor som inte känner varandra. Och alla är vi så snälla och säger inget fastän resten av vagnen är i princip tom.  

Får hörlurar och halvslumrar till den klassiska "kanalen". På vägen upp hör jag samma musik åtminstone tre gånger. Är det verkligen för mycket begärt att de skulle kunna ha olika musik under en hel resa? De vet ju faktiskt precis från början hur lång tid resan kommer att ta.

Käkade lunch på "Muren" på Västerlånggatan. Fräsch mat! Fick äntligen den där kanelbullen jag längtat efter i över en vecka nu. Och jag fick den sista!! Var där förra måndagen också, men då var kanelbullarna slut. Hade en person före mig i kön idag och det fanns bara en bulle kvar. Var säker på att hon skulle ta den, men det gjorde hon alltså inte utan jag fick den! Jippi!  

Gick in på Pocketshop och köpte fem böcker. Visserligen handlar jag inte lika ofta på Pocketshop nu när man på Bokia får fyra böcker till priset av tre. Men det är ändå en grym tillfredsställelse att gå därifrån med en påse böcker. Som en skatt man har kvar att upptäcka.

Läser tidningen Kupé. Finns en artikel om Lena Philipsson. Under kuriosa står det: "En ny undersökning, utförd av researrangören Apollo visar att svenska män helst skulle se Lena Philipsson som sitt resesällskap.". Bara en stilla undran. Varför gör man sådana undersökningar? Och är det bara jag som tänker tanken: "Skriv nåt mer som jag skiter i".

Också i Kupé. Där finns en artikel om barn som växt upp eller påstas ha växt upp bland djur. Som illustration finns bland annat framsidan på en gammal Tarzanbok. Kunde snabbt konstatera en sak. Han var välhängd den gamle Tarzan! Eller vad säger ni?

Slut på en vanlig, ganska händelselös dag i tjänsten.

Jahapp - nu är snart ytterligare en helg lagd till samlingarna.

Idag var vi och tog oss en skogspromenad. Trots att våren verkligen känns som kommen så hittar man snö och is på de ställen som solen inte når. Det visar bara att marken fortfarande är kall. Och det var rejält lerigt på vissa ställen fortfarande, men vi hade vandringskängorna på så det gick bra. Såg både vitsippa, blåsippa och tussilago och björkhängen. Tyvärr glömde jag kameran så jag kan inte visa upp det hela. Om det  blir bra väder nästa helg så skall vi ta oss till en bokskog som finns inte så långt härifrån. Då skall jag inte glömma kameran. Har vi tur så finns där gott om vitsippor då. Mycket kan hända på en vecka.

Har suttit och hållit på en del med hemsidan i helgen. Det är väldigt lätt att fastna när man håller på. "Jag skall bara fixa det här också". Men roligt är det.

Nu har vi fått våra nya Hem-PC's och vi börjar även få ordning på dem. Vi har också köpt ny skrivare och lyckats installera den. Så nu har vi ett trådlöst nätverk som består av en stationär dator, en bärbar dator och en skrivare. Det innebär att jag kan alltså sitta i soffan med den bärbara och skriva ut på skrivaren som finns i ett helt annat rum.

Min bärbara dator är helt enormt stor. Skärmen är 17 tum widescreen och datorn blir därefter. Tur att jag inte har för avsikt att bära runt med den överallt utan mest har den i soffan. Fast den är inte så tung. Första gången jag skulle lyfta den tog jag i så mycket som jag tyckte den borde väga med tanke på dess storlek. Höll på att slänga upp den i taket. Började undra om de hade glömt att stoppa i något innanmäte i den, men den verkar fungera så tydligen hade de inte glömt det.

Det är roligt med nya prylar!! Även om det tar lite tid att installera allting man hade på gamla datorn och fortfarande vill ha kvar. Försöker vara ordentlig och föra in allting i en pärm och börjar faktiskt tro att jag lyckats ganska bra. Men snart kommer jag säkert på någonting som jag har glömt.

Sambon har tagit en stationär PC. Till den valde han en rejält stor widescreen-skärm. Väldigt fin bild på den faktiskt. Men vissa saker ser lite roliga ut på den eftersom den är så bred. Min hemsida t.ex. blir en liten lapp i mitten på skärmen. Apropå prylar så satt jag igår och läste igenom manualen till kameran vi köpte i julas. Hjälp vad mycket saker man kan göra med den. Alla de där funktionerna kommer vi aldrig att lära oss. Men jag läste mig till att jag hade nog kunnat tagit bättre bilder i solsken om jag hade känt till en del av de där funktionerna.
Det är inte klokt vad man kan få in i en liten kamera faktiskt. Eller i en liten dator för det är väl det som digitalkamerorna är. T.ex. finns där en speciell inställning som man kan använda om man fotograferar vid vatten. För att få effekten mera blå. Eller en speciell fyrverkerifunktion. Och så kan man ta svart-vita bilder. Eller bilder som är sepia-bruna (för att se gamla ut). Och så kan man ställa in vithet och kontrast och jag vet inte vad.

Prylarna man köper börjar bli så komplicerade att man inte klarar av dem. Man använder bara en bråkdel av funktionerna. Men å andra sidan så får man inte tag i annat än sådant med massor av funktioner i så det är väl bara dumt att fundera på saken.

Så jag slutar fundera direkt.